I stilla skymning jag ser de små vaka å gå, vissa sittandes stilla i väntan på nattens djupa vrå. I stjärneglans å måneljus de små flyga inatt, de se sig om efter människa men välkomnar husets katt. De plirar, skrattar å gömmer, mänskors saker, ting när de drömmer. Väsen,tomte eller alv, ses även när månen är full liksom halv. De leva mellan dörrar och trädens rot, så passa sig mänska vart hon sätter sin fot. Leva väl med de små vi bör, lyssna noga...ett tack från vätten du då hör.
Av Raven Jansson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar